Författare: Henry Sandström
Vid förra årets 30 års jubileum av vår Bergklubb var det meningen, att den skulle överföras den någon yngre entusiast. Avsikten var den kunniga Ulrika Hamberg Vägverket som hade visat intresse och ambition med några andra, att driva en Bergklubb vidare. Tyvärr lämnade Ulrika sin tjänst vid Vägverket och sadlade om till helt annat verksamhetsområde. Vi har därför gjort ett nytt försök med dagens möte, att få en fortsättning av en aktiv Bergklubb.
Dagens medarrangör Michael Hermansson, Bergutbildarna har visat intresse att föra fanan vidare. Han är också medagerande för utbildningen i den nystartade Bergsprängarföreningen. Vi har inbjudit ordföranden i föreningen Torsten Bonde för en samverkan även med dem. Bergsprängare måste ju också ha intresse för dagens tema: ”Ansvar och bestämmelser”.
Vårt budskap i dag är
Klargörande av gällande system som regler och det juridiska ansvaret mellan parterna i ett projekt. Detta ansvar styrs av en riskbedömning (riskanalys) som upprättas innan projektet startar. Det finns ett behov av att samordna försäkringsbolagens agerande vid skaderegleringar och tvister samt vid rättsfall. Detta i linje med vad som tidigare gällt genom Försäkringsbranschens Service AB och föreskrifterna enligt RUS 109:4.
I vårt SBUF-projekt 1994 tog vi tillsammans med alla berörda parter inom bergområdet fram projekteringsföreskrifter för tunnlar och bergskärningar. Det mynnade ut i en artikel i Byggindustrin (BIN), som fortfarande är aktuell. Medtagen i avsnitt 4
I de knappa utbuden av bergprojekt under de senaste 10 åren och att hela tiden lägsta anbud gällt, så har mer eller mindre ett priskrig utbrutit mellan entreprenörerna. Byggherrarna har utnyttjat situationen genom att uppdela projekten i många delprojekt för att kunna pressa priserna ytterligare med många anbudsgivare. Resultatet av detta förfarande har inneburit mycket låg lönsamhet och förluster för entreprenörerna. Följden har blivit krav på tilläggsbetalning efter färdigställande av projektet. Utdragna rättsfall skapas på detta sätt mellan byggherrar och entreprenörer. De enda som tjänar på en sådan ordning är vår juristkår. Det blir på detta sätt en otrevlig anda i anläggningsbranschen.
Vid ett antal seminarier anordnat av Bergsprängningskommittén i början av december varje år har detta tråkiga förhållande framkommit. De stora entreprenörerna har t.o.m. hotat att i fortsättningen inte lämna anbud på undermarksarbeten. Sista seminariet 2001 gav resultatet, att man bildade en samverkan i tidigt stadium mellan parterna genom s.k. partnerskap med förebild från utlandet bl.a. USA och England. Vi på konsultsidan har även vid anbudsgivning märkt av ett priskrig även på våra tjänster. Därför har vi under senare år inte kunnat konkurrera med konkurrenternas prisbild.
Allmänt sett borde kvalitén för ett uppdrag få större betydelse vid bedömning av givna anbud idag, än vad som fortfarande sker. Efter att vi har sökt någon befintlig form av certifiering av våra syneförrättare, har vi utvecklat en utbildning med prov för körkort av syneförrättare (se avsnitt 7).
För bergprojekt har man bl.a. följande bestämmelser och regler att iaktta:
- Boverkets bestämmelser och regler
- Rikspolisstyrelsens författningssamling RPSFS 2001:10
- Miljöbalken (miljöprövning) EAF 253:1
- Arbetsmiljöverket: Bergarbeten 2003 gällande t.o.m. 1 juli, 2003Sprängarbeten 86:14 Ar 2003 nytt utarbetande
- Specialbestämmelser T-bana, Sthlm
- Räddningsverket f.d. Sprängämnesinspektionen
- Gällande 6 svenska standarder, se avsnitt 9
- Järnvägs AMA
- Tunnel 99, Vägverket
- BV Tunnel, Banverket
- Väg 94, Vägverket
- Anläggnings AMA 98, Svensk Byggtjänst
När det gäller skaderegleringar och rättsfall som vi har deltagit i under senare år, kan vi framföra följande:
Från Norra Hammarbyhamnens stora utbyggnad med många agerande har vi utrett omfattande skador på Lars Hiertas Malmgård.
Beställare var dåvarande fastighetsägare, produktionsbolaget Jarowskij. Vi kom fram till att orsaken till sättningarna i huset var en grundvattensänkning. Den gedigna skaderapporten från uppdraget gavs till en av fastighetsägarna utsedd jurist i Malmö. Tyvärr agerade juristen i Malmö inte som vi hoppades på med att ställa krav till aktuella byggföretagen för de uppkomna skadorna.
Ett andra fall var i Österåker där bergsprängaren blev beskylld för att vattnet i en grannes brunn 16 meter ifrån blev otjänligt. Försäkringsbolaget gav efter en summarisk utredning grannen generös ersättning för åtgärden och följdkostnader som bad, tvätt och trädfällning mm. Efteråt har ett vittne uppgivit att grannen redan före sprängningen sagt att vattnet var otjänligt. Bergsprängaren fick då av försäkringsbolaget tillbaka det momsbelopp han hade betalat.
Ett tredje fall i Tyresö där vi hade gjort syneförrättning för byggherren, bedömde vi vara en tapetskada som en granne begärde 156 000 Kr för, efter ett antal tekniska utredningar. Eftersom grannen hade kopplat in en advokat var det efter en lång tid risk för rättegång. Efter vår inrådan till försäkringsbolaget, så blev det en förlikning mellan parterna.
Vi medverkade 1999 i en rättegång åt Åmåls Kommun. Fastighetsägaren hade ett i vårt tycke omotiverat krav för skador på hyresfastigheten på ca. 2,5 miljoner Kr
Våra utredningar och deltagande i rättegången gav oss rätt. Fastighetsägaren fick dock 40 000 Kr som plåster på såren, men fick betala mycket höga rättegångskostnader.
För Södra Länken i Årsta vi medverkat i två skaderegleringar. I ett fall var det översvämning i hyreshusets källare med tillfartstunnel under huset. Injekteringen itunneln hade trängt in i dräneringen och förorsakat översvämning. Ny dränering samt isolering av grunden utfördes. I intilliggande hyresfastighet där även tillfartstunneln går under huset uppstod omfattande skador som vi utredde. De akuta skadorna i huset åtgärdade Vägverkets utredare direkt till hyresgästerna. Enligt uppgift hade man samma försäkringsbolag finska SAMPO både vägverket och entreprenören. I dag har SAMPO övertagits av IF. Det var självrisken på ca. en ½ miljon kr som Vägverket utnyttjade att betala de akuta skadorna med. På vårt förslag har nu en noggrann kartläggning gjorts i fastigheten för att kunna lämna ut reparation på anbud. Utredningen om parternas ansvar för skadorna pågår.
Med dessa exempel vill jag belysa vikten av att en riskbedömning (riskanalys) görs före ett sprängprojekt startar. Jag lämnar nu därför ordet till Magnus om vår syn på detta. Det gäller att på ett riktigt sätt fördela ansvaret för skador mellan parterna.
För försäkringsbolagen gällde tidigare till 1993, att (FSAB) Försäkringsbranschens Service AB genomsin gemensamma föreskrift RUS 109:4 för sprängning och sprängskador styrde försäkringsbolagens enhetliga agerande. Eftersom Konkurrensverket 1993 ansåg FSAB innebar en begränsning avkonkurrensen, så fick samarbetet avbrytas. Enligt uppgift har därefter samordningen överförts till ”Sveriges Försäkringsförbund”. Någon ersättning av RUS 109:4 finns dock inte.
Vårt allsidiga kunnande på sprängningsområdet och med vårt nätverk av tekniker, husdoktor och jurister så kan vi erbjuda vid skador försäkringsbolagen en motsvarande tjänst. Vi hör med intresse under diskussionen försäkringsbolagens syn på detta.
Den nya bergsprängarföreningen borde också ha stort intresse för en lösning av detta problem
Utdrag ur tidskriften ”Byggindustrin” nummer 7 1995.
Av Marianne Silén
Säkrare och skonsammare bergsprängning ett måste!
Tillsammans med NCC Teknik har Stockholms Mätpool/Innovation AB fått ett SBUF-bidrag för att göra anvisningar för entreprenader så att sprängningarna skal bli så säkra och stabila som möjligt. Syftet med projektet är att för sprängning av skärningar och tunnlar ta fram produktionsanpassad vägledning till projektörer, konsulter och entreprenörer.
Det är angeläget att vi får bättre anvisningar och bättre utbildning i sprängteknik. Det säger Henry Sandström, Stockholms Mätpool/Innovation AB, som samarbetar med bl a NCC Teknik för att åstadkomma säkrare och bättre produktionsmetoder för öppna bergskärningar och tunnlar. Redovisningen blir en vägledning för projektörer vid uppgörande av förfrågningsunderlag till bergentreprenader.
Vi har lyckats samla alla berörda, såsom byggherrar, entreprenörer med flera parter i en arbetsgrupp. Till våra möten tar vi därutöver in specialister för speciella frågor som sprängämnen, borrutrustning och utbildning. I projektgruppen ingår Banverket, Vägverket, Confortia, NCC, Skanska, JM och Siab. Vidare ingår borrutrustningstillverkare såsom bl a Atlas Copco och Secorock.
Medverkar gör också spräng- och tändmedelsleverantören Nitro Nobel och från utbildningssidan har kontakt tagits med Skolverket, Berggruppen och Rådet för sprängteknisk utbildning.
Arbetet förbereds i samband med pågående projekt i stockholmsregionen. Referensarbetsplatser är bl a Mälarbanan, Svealandsbanan, Ullbro, Bålsta och Lundbytunneln.
Dåliga direktiv
Enligt Henry Sandström är den normala gången vid upprättande av förfrågningsunderlag för bergentreprenader följande:
Byggherren ger ofta den konsult som ska ta fram underlaget dåliga direktiv baserade på dåligt utförda undersökningar. I regel upprättar konsulten förfrågningsunderlaget på egen hand efter sin rutin och värderingar.
Det är ofta gamla skrivningar som används om och om igen, säger Henry Sandström. När parterna har kommit överens om skrivningar och ställda krav i förfrågningsunderlaget går det ofta under tidspress ut för anbudsgivning.
Inkomna anbud sammanställs oftast av en inköpsansvarig. Beställning sker i regel till den entreprenör, som har lämnat det billigaste anbudet.
Kvalitetsaspekter kan vid detta sätt av upphandling komma i kläm. Man hör ofta att man inte har råd att utföra sprängningarna efter handlingarnas kvalitetskrav på grund av allt för stor prispress för bergentreprenader. Därför behövs ett nytänkande av upphandlingsform. Detta i synnerhet när man i dag inriktar sig på s k funktionsentreprenader med betydligt längre garantier för funktion och drift såsom de pågående i Jimo-Harg vid Norrtälje och Gävle-Hedby med Skanska som entreprenör, säger Henry Sandström.
Ändrad upphandling
Vid upprättande av förfrågningsunderlag bör byggherren utarbeta ett program under nära medverkan av drift-, underhålls- och produktionssidan. Projektören får sedan utarbeta förfrågningsunderlaget utifrån det givna programmet.
Entreprenadhandlingarna måste ge ganska preciserade anvisningar. Arbetet måste under entreprenadens gång fortlöpande kontrolleras med en fastställd kontrollmetod. Därvid är det inte bara det billigaste anbudet som styr upphandlingen. Eller som ordspråket säger: ”Som man ropar i skogen får man svar”.
Bristfällig utbildning
Enligt Henry Sandström är den svenska utbildningen i sprängteknik bristfällig.
När Sifu utlokaliserades till Borås lades bergkurserna ner p g a brist på elever. Byggbranschens eget utbildningsinstitut BFAB har sedan många år kurser på bergområdet. Dessa kurser är dock på ett högre plan och behandlar i huvudsak bestämmelser och juridiska frågor och i mindre grad direkt sprängtekniska frågor.
Den gymnasiala utbildningen inom området sprängteknik har hittills fört en tynande tillvaro. P g a dåliga resurser och brist på kunniga lärare flyttades utbildningen vid S:t Eriks Gymnasium i Stockholm på 80-talet till Sundsvall Genom det geografiska läget var det svårt att få intresserade elever. Vid omorganisation av gymnasieskolan på 90-talet, så har program för sprängteknisk utbildning utarbetats. Var denna utbildning skall ligga är dock ännu inte klart. Förslag finns att det antingen blir S:t Eriks gymnasium i Kista eller Västergårds gymnasium i Södertälje som ska utbilda femton elever per år till bergsprängare.
Vår arbetsgrupp anser det vara mycket viktigt för framtiden att vårt internationella högt ansedda bergtekniska kunnande bevaras och utvecklas. Det är ett akut behov av bergsprängare inför den beslutade stora infrastrukturutbyggnaden av järnvägar och vägprojekt med ett stort antal bergtunnlar, säger Henry Sandström.
För att lösa det akuta utbildningsproblemet har Michael Hermansson vid Bergutbildarna organiserat utbildning av bergarbetare, både teoretiskt och praktiskt vid nedlagda Dannemora Gruvor. Se Byggindustrin 31.94. Efter ett års praktik kan deltagarna få sprängkort och bli sprängarbasar.
På uppdrag av Vägverket utbildades under våren 1994 ett femtontal man utan förkunskaper till tunnelsprängare. De har bl a gjort tunnelsprängning i Läggesta, ett arbete som drevs av Vägverket som underentreprenör till NCC. Efter den första kursen har Länsarbetsnämnden beställt fler kurser vid gruvan.
Utbildningen vid gruvan kan kombineras med t ex studiebesök på arbetsplatser och hos leverantörer. Bl a hos Atlas Copco, där också kurser för borreparatörer och arbetsledare i borrteknik genomförts.
Anm. (år 2006)
På grund av ekonomiska skäl måste tyvärr utbildningen vid Dannemora gruva för några år sedan bedläggas. Angående utbildning hänvisas till kapitel 28.
Samordna underlag
Projekteringssidan hos Banverket och Vägverket utnyttjar olika konsulter för upprättande av entreprenadhandlingar. Det är stora skillnader i föreskrifter, alltifrån att endast ange skonsam sprängning till mycket specificerade anvisningar.
Vi hoppas att de tar del av det vi tagit fram och samordnar förfrågningsunderlagen. Det är angeläget att hela branschen accepterar det här. Detta inte minst med att arbetsledaren från 1 juli 1995, när nya PBL träder ikraft, blir kvalitetsansvarig, säger Henry Sandström.
Vi har fått vårt förslag till järnvägs-AMA på remiss och vi kommer att lämna synpunkter under den närmaste tiden till Banverket. Ambitionen är att det ska bli en mall för anläggnings-AMA.
Borrståls- och borrmaskinleverantörer har medverket på ett förtjänstfullt sätt med utarbetande av rekommendationer för lämpliga borrutrustningar för skonsam sprängning. Tänd- och sprängmedelsleverantörer har även medverkat vid anpassning av bl a sprängämnesdimensioner till borrhålsdimensioner. För de vanligaste skärdiametrarna 45-64 mm vid pall- och tunnelsprängningar har det visat sig, att dagens laddningar i regel endast utnyttjar 64-78 procent av borrhålsvolymen. Det vore önskvärt att man som på 60-70-talen utnyttjade borrhålsvolymen hundraprocentigt i botten genom att använda flytande och pumpbara sprängämnen såsom Emulite 150 i plastslang även vid pallsprängningar för anläggningar, säger Henry Sandström.Utgångspunkt vid val av borrnings- och sprängmetod för pallsprängning är objektets närhet till fastigheter, konstruktioner m m, som kan utsättas för skada från sprängningen.
Råder oklarhet
Ofta råder oklarhet om hur bergets kvalitet ska beskrivas. Geologen och bergbyggaren har ofta varierade språkbruk.
Ofta råder det oklarhet om hur bergets kvalitet ska beskrivas. Geologen och bergbyggaren har ofta varierade språkbruk.
Erfarenheten och dokumentation av bl a Banverkets utbyggnad har visat vikten av att man vid projekteringen av bergskärningar och tunnlar tar med bergkvalitetskrav med tanke på drift och underhåll av berganläggningar.
Det är en svår uppgift att få drift och underhållssidan att ta kostnader för utförande, säger Henry Sandström.
Det bör betonas att säkerhetsfrågor i hög grad beror på såväl det praktiska bergarbetet som på den senare trafiken på byggda vägar och järnvägar. Det finns risker för personal som lastar och skrotar om inte risken förebyggs. En samordning av förfrågningsunderlag minskar olycksrisken avsevärt.
Projektet avses för öppna skärningar och tunnlar och förskärningar till dessa. Det ligger i sakens natur att skrotning och förstärkning av bergslänter och tunnlar blir mycket kostsam och störande med trafik i drift. Med tanke på trafiksäkerheten får naturligtvis inte stennedfall förekomma i trafikleder. Därför är det nödvändigt att underhållsaspekter tas med vid projekteringen. Projekteringsanvisningar måste utarbetas i intimt samarbete med ”praktiskt fotfolk” för att utnyttja tidigare erfarenhet.
Sprängentreprenörer måste i förhållande till dagens teknik i motsvarande grad skärpa borrningsprecisionen och använda rätt sprängteknik. Detta resulterar i en kvalitetshöjning vad beträffar skonsam sprängning och minskad påverkan på omgivande konstruktioner och fastigheter.
Beträffande luftstötsstyrningar är en svensk standard under utarbetande som kommer att ge riktlinjer under året.
EU-anpassning
Med tanke på EU-anslutningen måste anvisningarna anpassas till kraven för internationell upphandling av entreprenader över ca 40 miljoner kronor, (5 miljoner Ecu). Anvisningarna bör översättas till bl a engelska och tyska.
Rapporten avses som en praktisk handledning till projektörer och sprängentreprenörer vid upprättande av förfrågningsunderlag för att erhålla optimalt resultat för stabilitet av kvarvarande berg. Inriktningen innebär samordning av gällande anvisningar m m och praktiskt utarbetande av mall för tillämpning i entreprenadhandlingar för bergprojekt.
Dagens trend avseende ökade funktionskrav på entreprenader innebär att vid projektering av drift- och underhållssidan medtas och tar del av kostnaden för skonsam sprängning.
Kvalitetskontroll
Vi har en mångårig erfarenhet av kontroll av bergkonturer i skärningar med stereofotometod. Nu arbetar vi med att utarbeta en enklare metod med ett instrument som fastställer läget för varje borrhål genom att mäta in hålens läge i överkant och i botten. Mätningen görs i ett tredimensionellt koordinatsystem, säger Henry Sandström.
För motsvarande kontroll av bergkonturer i tunnlar finns ett flertal mätsystem. Det har utvecklats system med roterande laser som är användbara både för utsättning och kontinuerlig kontroll av bergkonturer i tunnlar; för mätning med automatisk totaltstation och för beröringsfri mätning som är användbar för både utsättning och kontroll av bergskärningar och tunnlar.
Vi är tacksamma för synpunkter och tips angående vårt projekt när det gäller tillämpning av våra anvisningar, säger Henry Sandström.
Tiostegsprogram för tryggare sprängning
IFM Innovation AB / Stockholms Mätpool AB
Med Stockholms Mätpool AB ”Tiostegsprogram för tryggare sprängning”
erbjuder vi rådgivning hela vägen från projektering till genomfört spräng arbete. Se oss som Er partner i sprängteknik. Vi finns till hands med vår erfarenhet och den service som krävs för att uppnå önskat resultat i ett väl genomfört sprängarbete.
STOCKHOLMS MÄTPOOL AB har mångårig erfarenhet av problemlösning vid avancrad sprängning och den kunskap som krävs för att garantera ett bra sprängresultat för våra uppdragsgivare. Vi bevakar och deltar aktivt i normarbetet för gränsvärden inom olika miljöområden. Det ger Er garanti för att våra mätningar blir korrekt genoförda enligt de lagar och regler som gäller för sverige, och vi kan alltid informera om gällande som kommande standard.
1. Projektering
Genom att anlita Stockholms Mätpool AB redan i projekteringsstadiet uppnås ett sprängresultat med hög kvalitet och god säkerhet. Vi tar fram en kvalitetsplan enligt ISO 9001 och upprättar, i samråd med er, de sprängtekniska föreskrifter som krävs för att få en god ekonomi i anbudshandlingar.
Exempel: För projektering av bergskärningar och tunnlar är det viktigt att man, med sk funktionsentreprenad, i ett tidigt skede tar med bergskvalitetskrav avseende drift och underhåll.
2. Riskanalys
Riskanalysen upprättas för att undvika skador på omgivande byggnader, anläggningar och annan känslig utrustning. Störningar i form av vibrationer och luftstötsvågor ska självklart vara så små som möjligt utan att man kompromissar med kvaliten på sprängningsutförandet. En väl genomförd riskanalys lägger grunden för projektets ekonomi och ett lyckat sprängresultat.
Stockholms Mätpool AB utför riskanalys enligt svensk standard SS 460 48 66. Med vår mångåriga erfarenhet av sprängteknik och mätmetoder runt sprängning erbjuder vi den trygghet och säkerhet som krävs även för avancerade sprängningar.
3. Syneförrättning / besiktning
För att konstatera om förändringar har uppstått i de fastigheter som anges i riskanalysen, utföres besiktning före och efter aktuella markarbeten.
Syneförrättning fungerar som underlag för eventuell skadereglering. Stockholms Mätpool AB arbetar efter de riktlinjer som anges i svensk standard SS 460 48 60.
4. Sprängteknik
En sprängplan upprättas enligt de förutsättningar som anges i entreprenadhandlingar och riskanalys. I sprängplanen finns bl a uppgifter om hålsättning, laddning, borrning, skyddsåtgärder mm. Sprängplanen upprättas för att uppnå bästa möjliga sprängresultat, tekniskt och ekonomiskt.
Exempel: I regel kan det vara det vara önskvärt att spara kvarvarande bergkontur stabilt med s k skonsam sprängning, eller skydda speciella byggnader mot vibrationer genom s k försiktig sprängning (se Henry Sandströms sammanställning ”Sprängteknik som konstart”).
5. Vibrationsmätning
Mätning av vibrationer sker i förebyggande syfte för att skydda omgivningen från att utsättas för skador från sprängning, pålning, spontning, packning, bilning och trafik. Stockholms Mätpool AB har lång erfarenhet av vibrationsmätning med bl.a. ett egenutvecklat system med direktvisande instrument för noggrann vibrationsmätning i tuffa miljöer. Vi har idag en kapacitet på vibrationsövervakning med upp till 50 mätpunkter och våra instrument följer instrumentspecifikationen i svensk standard SS 460 48 66. Vid våra mätningar kräver vi av sprängentreprenören dokumenterar sina sprängdata i vår sprängjournal
Exempel på mätningar: övervakningsmätningar, centralmätning(flerkanalinstrument) och analys av sprängförlopp.
6. Buller och luftstötsvågmätning
De vanligaste bullerstörmätningarna från markarbeten är borrljudsstörningar från arbeten ovan mark samt strukturbuller från tunnelborrningar. Vid sprängningar av tunnel förekommer även störningar från luftstötsvågen.
Stockholms Mätpool AB utför mätningar eller hyr ut mätutrustning och vi kan även utföra allmänna utredningar för t.ex. trafikbuller. Alla mätresultat är anpassade till svensk standard.
7. Vattenkontroll av brunnar
Vid sprängningsarbeten blir det allt vanligare med klagomål på försämrad vattenkvalitet i egna brunnar. För att undvika problem med dessa klagomål rekomenderar Stockholms Mätpool AB att man genomför brunnsbesiktning innan sprängarbetet påbörjas. På så sätt kan ett klagomål på osaklig grund bemötas med fakta och ett eventuellt missförstånd undvikas.
Stockholms Mätpool AB utför brunnsbesiktning genom att samla in tillgängliga data om aktuell vattenbrunn, samt kontrollera vattenkvaliteten genom kemisk och mikrobiologisk analys.
8. Skadereglering
Stockholms Mätpool AB utför på uppdrag en teknisk utredning för att kontrollera om förändringar i fastigheter, som noteras vid efterbesiktning, har samband med aktuella markarbeten i området. Handlingar som riskanalys, syneförrättning samt erhållna vibrationsvärden ligger till grund för en skadereglering. Mätvärden jämförs alltid med gällande gränsvärden enligt svensk standard. I skaderegleringar ger vi alltid en professionell bedömning baserad på erfarenheter av liknande utredningar. Därvid är det mycket viktigt att dokumentationer som sprängjournal har utarbetats enligt vårt mönster.
9. Juridisk rådgivning
Tack vare ett flerårigt samarbete med ledande jurister inom specialområden som skadeståndsrätt (byggenskap) och entreprenadjuridik avseende skada på tredje man, kan Stockholms Mätpool AB erbjuda sakkunnig juridisk hjälp vid rättstvister och konflikter vid skaderegleringar.
10. Utbildning
Vi kan skräddarsy utbildningsprogram efter era behov inom bl a följande områden: ”Körkort” för syneförrättare enligt svensk standard SS 46048 60, sprängteknik, miljömätningar, skadereglering och skadeståndsfrågor. kontakta oss för offert.