60 Års utveckling av sprängteknik

Från oljestål till datarigg [1945-2005]

Kapitel 31 – Framtidens sprängmedel och tändmedel

Författare: Stig Olofsson

Utvecklingen av sprängämnen har varit snabb de senaste årtiondena och det är troligt att den nuvarnade utvecklingen är på väg mot vägs ände. Vi ser att dynamiterna försvinner och sprängämnen känsliggjorda med MAN. TNT etc. kommer också att fasas ut, dels av säkerhetsskäl och dels av kostnadsskäl och ersättas av emulsionssprängämnen.

 

Ammonium nitrat kommer att vara huvudingrediensen även i framtidens sprängämnen, både i dess enklaste form, blandat med diesel och i lite mer förfinad form som emulsion.

 

Tändpatronen eller primern, som nu vanligtvis är en dynamitpatron eller en speciell patron gjord av PETN, trotyl eller annat högexplosivt sprängämne kommer förmodligen att ersättas av en emulsionsprimer. Redan nu finns emulsioner för seismiskt bruk med detonationshastighet upp mot 6.000 m/sek vilka väl lämpar sig som primer. Det har dessutom fördelen att de kan göras självförstörande vilket innebär att de tappar sin detonationsförmåga efter en viss tid i ett borrhål. Ypperligt ur säkerhetssynpunkt.

 

Dessa sprängämnen kan också användas i de fall där man behöver ett patronerat sprängämne för exempelvis extremt försiktig sprängning.

 

När det gäller ovanjordssprängning kommer de enklaste sprängämnena (ANFO) fortsatt att dominera, men på ställen där det är mycket vatten i berget samt vid stora salvor där sprängämnet ligger i hålet länge (flera veckor) använder man emulsioner. Metoder att minska densiteten på emulsionerna för kontursprängning finns redan utvecklade. Fördelen med de moderna sprängämnena är att de känsliggörs på arbetsplatsen vilket medför att de transporteras till arbetsplatsen som icke-explosivt gods.

 

För underjordssprängning finns redan bra laddningmetoder för laddning av emulsioner utvecklade. Man kan under laddningens gång variera sprängämnets densitet genom tillsättning av varierande mängder gasningsmedel (känsliggörare) så att man kan ha olika laddningskoncentrationer i olika delar av salvan. Exempelvis lägre laddningskoncentration i konturen. Denna möjlighet kan också användas i områden me dvibrationsproblem där man kan minska laddningen i borrhålet.

 

Både gasningsmedel och laddtruckar kommer att förfinas så att exaktare laddningsmängder kan laddas i varje enskilt hål vilket kan minska både överberg och markvibrationer.

 

På tändmedelssidan kommer vi att få elektroniksprängkapslar programmerbara med ett oändligt antal intervaller.

 

Vi kommer antagligen att få andra sprängämnen i kapslarna för att göra sprängning och hantering säkrare.

60 Års utveckling av sprängteknik

Från oljestål till datarigg [1945-2004]