60 Års utveckling av sprängteknik

Från oljestål till datarigg [1945-2005]

Kapitel 12 – Utrustning för lastning & transport

Författare: Henry Sandström

Fig 1 Hydralisk grävmaskin
Fig 2 Frontlastare, 12,3m³ skopa

Bilden visar en frontlastare med 12,3 m3 skopvolym som i dag används vid kalkbrottet i Slite. Transporten sker med lastbilar eller truckar. För lastning i sänkschakt finns olika typer av gripskopor. I större sänkschakt kan även mindre frontlastare användas. Vid undervattensprängning utföres lastningen i regel med grävmaskin försedd med släpskopaggregat (fig. 5).

Fig 3 Muddverk

För kanal- och hamnarbeten utförs utlastningen med mudderverk (fig. 3) eller med gripskopa (fig. 4)

Fig 4 Släpskopa
Fig 5 Gripskopa

Under jord
Tunnlar med areor mindre än 12 m2 har drivits med spårbunden utlastning. Därvid har vanligen utlastningen utförts med rälsbunden kastlastmaskin (fig. 6). Lastningen skedde i vagnar t.ex. typ Granby (fig. 7) dragna med diesel eller ellok (fig. 8).

Fig 6 Kastlastmaskin
Fig 7 Grombyvagn
Fig 8 Lok, växlingsspår

Växling av vagnarna utföres i regel genom utsprängda nischer på ca 100 meters avstånd eller travers (fig. 9) eller genom växlingsspår. I korta tunnlar 100-300 m har utlastningen utförts hela vägen med hjullastare (fig. 10) För större tunnlar (>12 m2) väljes i regel dieseldrivna lastare av olika typer (fig. 111) och för uttransporter dieseldrivna truckar. När det gäller ännu större tunnlar (>20 m2) användes normalt samma utrustning för lastning och transport, som sker ovan jord (fig. 12).

Fig 9 Travers
Fig 10 Lasta och bärmaskin
Fig 12 Lingrävmaskin
Fig 11 Dieseldriven lastmaskin

60 Års utveckling av sprängteknik

Från oljestål till datarigg [1945-2004]